En förbättring av det realiserade priset med 1 % slår en ökning med 1 % i varje annan vinsthävstång ett företag har, med råge. Det är ingen ny statistik. Den har faktiskt bekräftats i olika branscher i årtionden av ledande forsknings- och konsultföretag som McKinsey, Bain, PwC och andra. Hur är det möjligt? Det är resultaträkningens matematik: varje höjning av det realiserade priset (på försäljning du ändå skulle ha gjort) går rakt ned till sista raden; det är 100 % vinst. En ökning med 1 % i marknadsandel eller såld volym bär med sig åtminstone rörliga kostnader som kostnaden för sålda varor.
Hos de flesta medelstora tillverkare och grossister får prissättningen en bråkdel av den uppmärksamhet den förtjänar, och marginaleffekten av den försummelsen syns sällan fullt ut. Prissättningen finns någonstans mellan ekonomi, sälj och drift, ägd av alla och ändå styrd av ingen. Prislistan uppdateras en gång om året (kanske), och befogenheten att ge rabatt överlåts oftast till den som står närmast affären. Resultatet är förutsägbart: en marginalerosion som döljer sig mitt framför ögonen på dig.
Så varför behandlar så få B2B-företag prissättning som en strategisk prioritet?
Samtidigt investerar samma företag stort i operativ effektivitet, hantering av försörjningskedjan och säljstöd. Allt värdefullt. Men matematiken är vad den är: du kan arbeta otroligt hårt för att pressa kostnaderna i din verksamhet och sedan ge tillbaka allt i en enda dåligt förhandlad affär.
Prissättning är en hävstång för intäkter och vinst, inte en administrativ uppgift
Missuppfattningen som ligger till grund för problemet är att prissättning behandlas som ett sista steg i en marknadsstrategi… priset blir bara den siffra du landar på när allt annat är bestämt, snarare än en del av underlaget för den kommersiella strategin. När prissättningen är reaktiv speglar den oftast kostnadsstrukturer och oro för konkurrenterna mer än det värde du faktiskt levererar till kunderna.
Värdebaserad prissättning ställer en i grunden annorlunda fråga. Inte ”vad kostar det oss att tillverka det här?” utan ”vad är det här värt för kunden, och kan vi få en rimlig del av det värdet?” Inom B2B, där effekten av din produkt eller tjänst ofta går att mäta i kundens resultaträkning, kan gapet mellan kostnadsbaserad och marknads- och/eller värdebaserad prissättning vara betydande.
Den växande effekten av en försummad prissättning
Det här är vad som gör en försummad prissättning så farlig: skadan växer i det tysta. En genomsnittlig rabatt på 2 % över hela din affärsportfölj känns inte katastrofal under något enskilt kvartal. Men tillämpad på tusentals transaktioner, och upprätthållen i flera år, motsvarar den en enorm mängd uppgiven marginal som helt enkelt aldrig blir verklig.
De företag som tar prissättningen på allvar (som bygger upp den som en disciplin med ägarskap, data och process) presterar genomgående bättre än jämförbara företag på marginalen, även på konkurrensutsatta marknader. Inte för att de tar mer betalt för samma sak, utan för att de förstår vad de säljer, vem de säljer till och vad det är värt.
Var du börjar
Du behöver ingen sofistikerad strategi eller en doktorsexamen i prissättning för att ta itu med prissättningen ordentligt. I de flesta fall ger några ganska enkla (men inte alltid lätta!) steg, som att införa en regelbunden process, följa den och följa upp den med jämna mellanrum, tidiga och stora resultat. Därefter kan du gå vidare och överväga steg för att utveckla dina förmågor eller strategier inom prissättning.
Prissättning är den mest direkta vägen till bättre marginal som B2B-företag har; det är bara matematik. Det kräver inga nya kunder, nya produkter eller nya marknader. Det kräver disciplin, data och den organisatoriska viljan att behandla prissättningen som den strategiska funktion den är.
Har ditt företag en prisstrategi, eller bara en prislista?
