← Alla artiklar
Prisstrategi

Så bygger du en enkel värdekarta för vilken B2B-produkt eller artikel som helst

Lyssna på artikeln7:52
Uppläst av en AI-röst

I ett tidigare inlägg gick vi igenom de olika metoderna för prissättning: kostnadsplusprissättning, marknadsbaserad och värdebaserad prissättning. Vi konstaterade också att värdebaserad prissättning är guldstandarden, men den svåraste att genomföra.

Det vanligaste skälet till att företag inte kommer dit? De kan inte tydligt formulera vad värdet faktiskt är. Inte i abstrakta termer som ”kvalitet” eller ”tillförlitlighet”, utan i termer som en kund (och en säljare!) faktiskt kan använda vid förhandlingsbordet.

En värdekarta ger dig det språket. Och den behöver inte vara komplicerad.

Varje produkt har ett värde som går utöver produktbladet. De företag som hittar det (och prissätter efter det) presterar genomgående bättre än de som inte gör det. Det är en disciplin. Och den börjar med en övning som de flesta B2B-företag aldrig gör: att medvetet kartlägga värdet, på produktnivå eller åtminstone på underkategorinivå.

De formella varianterna (och varför de flesta företag sällan använder dem i praktiken)

Det finns några värdefulla och stringenta sätt att göra det här. Ett är VEL, Value Equivalence Line. Prisforskare och konsulter bygger konkurrensbaserade värdekartor som placerar din produkt mot konkurrenterna längs två axlar: relativt pris och relativ upplevd kvalitet, bedömd av verkliga kunder. En diagonal linje för ”skäligt värde” går genom mitten; produkter ovanför den levererar mer värde än priset speglar, och produkter under den uppfattas som överprissatta jämfört med alternativen.

Det är ett kraftfullt verktyg. Men det kan också vara dyrt och tidskrävande att ta fram på rätt sätt. Du behöver kvalitetspoäng viktade av kunderna för alla relevanta egenskaper, för din produkt och dina konkurrenters, från ett representativt urval av verkliga köpare. För en medelstor tillverkare eller grossist med tusentals artiklar är det inte realistiskt att göra det heltäckande. De flesta företag använder det selektivt, om alls: vid strategiska produktlanseringar, i kategorier med höga intäkter eller när konkurrensläget förändras påtagligt.

Det finns andra, ännu grundligare angreppssätt kring begreppet värde i prissättning. Två ganska likartade är EVE (Economic Value Estimation) och EVC (Economic Value to Customer), men än en gång: de kräver mycket hårt arbete, som oftast görs av ett dedikerat pristeam och/eller erfarna konsulter inom prisstrategi.

Så vad gör du när du inte har ett stort pristeam eller en pluton strategikonsulter?

Ett mer pragmatiskt ramverk som fungerar

Värdepositionering på produkt- eller artikelnivå kan beskrivas med två dimensioner:

Y-axel = värdedrivare: Vilka specifika, konkreta fördelar ger den här produkten kunden? Tänk i termer av kundens resultaträkning: mindre stillestånd, lägre arbetskostnad, mindre spill, snabbare genomflöde, lägre total ägandekostnad, minskad risk. Inte ”hög prestanda”, utan en kvantifierad eller kvantifierbar effekt i kundens verksamhet.

X-axel = konkurrensposition: Hur står sig din leverans av de värdedrivarna mot kundens näst bästa alternativ? Bättre, likvärdig eller sämre. Med hur mycket?

Placera ut de två dimensionerna så får du en praktisk karta att arbeta med:

Var du befinner dig på värdekartan avgör hur du ska prissätta
Var befinner du dig?
Stark konkurrensposition
Svag position eller paritet
Starka värdedrivare

Prissätt efter värdet.

Det är här marginalmöjligheten finns.

  • Värdebaserad prissättning
  • Försvara och ta tillvara värdet
  • Lämna det inte på bordet

Kvantifiera och kommunicera tydligare.

Här finns värde, bevisa det.

  • Investera i differentiering
  • Fokusera på positionering och budskap
  • Prissätt med försiktighet
Svaga värdedrivare

Du kanske vinner på ett pris du inte behöver ge.

  • Skapar ditt konkurrensförsprång värde som du inte har formulerat?
  • Se över dina golvpriser

Kostnadsplusprissättning eller marknadsbaserad prissättning är troligen bäst.

  • Konkurrera med effektivitet
  • Styr kostnadsstrukturen
  • Låtsas inte något annat

 

Välj en position på varje axel för att se vilken kvadrant du befinner dig i.

Ett snabbt exempel

Ta en leverantör av skärverktyg som betjänar medelstora metallbearbetare. På ytan ser det ut som en affär med standardvaror; ett dussin leverantörer offererar likartade pinnfräsar i hårdmetall till likartade priser. Men titta närmare på värdedrivarna: den här leverantörens verktyg håller 20 % längre mellan byten, deras applikationsingenjörer finns i beredskap för att felsöka uppsättningar och deras leveransprecision är 98 % mot ett branschsnitt närmare 85 %. I en verkstadsmiljö där ett oplanerat linjestopp kostar tusentals dollar i timmen är det inga små skillnader. Det är betydande, kvantifierbara drivare av kundvärde. Tillsammans med en verkligt differentierad servicemodell som konkurrenterna inte matchar hamnar den här leverantören tydligt i den övre vänstra kvadranten. Problemet? De är prissatta på marknadsnivå. Inte för att marknaden inte tål mer, utan för att ingen har kopplat ihop det de levererar med vad det är värt.

Så använder du den

Den övre vänstra kvadranten är där de flesta B2B-företag prissätter för lågt. Inte för att marknaden inte tål mer, utan för att ingen har gjort jobbet att definiera och försvara värdet. Det här är produkter där du levererar ett betydande, kvantifierbart kundvärde och levererar det bättre än konkurrenterna. Det är där rätten att ta ett högre pris finns, och där värdebaserad prissättning lönar sig.

Den nedre högra kvadranten är där kostnadsplusprissättning är rimlig. Om du levererar värde på standardvarunivå mot stark konkurrens ska du inte låtsas något annat.

Det är i de andra två kvadranterna som det blir intressant. Starka värdedrivare men svag konkurrensposition? Investera i differentiering, eller luta dig hårdare mot den värdeberättelse du faktiskt har. Stark konkurrensposition men svaga värdedrivare? Det är en signal om att någon borde fråga sig om ditt konkurrensförsprång skapar ett kundvärde som ännu inte har formulerats.

Att bygga den (även för ”standardvaror”)

Så här ser verkligheten ut för den som arbetar med det: nästan ingenting är en verklig standardvara om du ser till helheten. Leveranssäkerhet, teknisk support, applikationskunskap, hantering av returer, säljarens lyhördhet: allt det här är värdedrivare som syns i kundens verksamhet, även om de inte syns i ett produktblad.

Börja med tre frågor för varje artikel eller produktfamilj:

  1. Vad behöver kunden göra med den här produkten? (En sidonotering: personligen tycker jag mycket om ramverket ”Jobs to be Done” för den här övningen. Det handlar inte bara om vad produkten gör, utan om vilket jobb den utför åt kunden i dennes verksamhet.)
  2. Var kan vår prestanda påverka deras kostnad, risk eller produktion? Det är din inventering av värdedrivare.
  3. Hur står vi oss mot det de annars skulle kunna använda? Det är din konkurrensposition.

Du behöver ingen marknadsundersökning för att besvara de här frågorna. Du behöver ärliga synpunkter från personer som förstår dina produkter och dina kunders verksamhet: oftast en blandning av teknisk försäljning, produktledning och alla som faktiskt har varit inne i en kunds anläggning.

Vad du får ut av det

Den här kartan sätter inte dina priser åt dig. Det den gör är att visa var du har rätt att ta ett högre pris, var du sannolikt lämnar pengar på bordet och var du bör sluta kämpa för en marginal du inte kan försvara.

De flesta B2B-företag har produktfamiljer i den övre vänstra kvadranten (starka värdedrivare, verklig konkurrensfördel) som är prissatta på marknadsnivå eller lägre, helt enkelt för att ingen någonsin har kartlagt värdet. Det är inte ett prisproblem, det är egentligen bara ett synlighetsproblem.

Det är jobbet.

Jag är nyfiken: har du någon gång formellt kartlagt värdet för dina produkter, eller använt någon av metoderna ovan? Hur var din erfarenhet? Vad överraskade dig?

‍

Läs vidare

Nästa i serien

Prissamtalet du inte har med dina bästa kunder

3 min läsning ·
Mer om Prisstrategi

Det finns inga standardvaror. Bara standardtänkande.

3 min läsning ·
Mer om Prisstrategi

De tre grundläggande prissättningsmetoderna som varje B2B-företag använder (medvetet eller inte)

3 min läsning ·
Plate B2 · Series 2026