Som tidigare prischef, och senare som konsult, har jag sett många genomtänkta analyser och rekommendationer om prisstrategi och taktik. Det finns ett problem som går att förebygga men som ofta bromsar väl underbyggda beslut. Någon (ofta från FP&A) frågar prissättningsteamet var några av siffrorna kommer ifrån. Om teamet inte har ett svar direkt betyder det nästan alltid en försening på en till fyra veckor innan en bra rekommendation sätts i verket.
De senaste två veckorna tittade vi på hur du kontrollerar om ett prisbeslut höll och på skikten mellan listpris och pocket price. Båda bygger på något som de flesta prissättningsverktyg behandlar som en eftertanke: att kunna visa var en siffra kommer ifrån.
Ekonomi kan inte godkänna en siffra som den inte kan följa
Ekonomiteam är inte besvärliga när de frågar. Deras jobb är att stå för de siffror som går till vd:n, styrelsen eller revisorerna. En siffra för prisrealisering som inte går att spåra tillbaka till transaktioner ligger närmare en åsikt än ett faktum, och en bra CFO behandlar den så.
Ett revisionsspår beskrivs oftast som en funktion för regelefterlevnad, något du visar en revisor en gång om året. I praktiken gör det mycket mer nytta i det dagliga arbetet. Det låter ett prissättningsteam svara på frågan under mötet i stället för efteråt, och det är ofta skillnaden mellan en rekommendation som godkänns det här kvartalet och en som godkänns nästa år.
Vad det betyder att en siffra går att spåra
En prissiffra går att spåra när du kan följa den bakåt genom fyra länkar:
- Transaktionerna den sammanfattar. Det betyder fakturaraderna, krediterna och bonusavsättningarna bakom den, utan att något har filtrerats bort i tysthet.
- Det pris eller den regel som gällde, antingen på datumet för varje transaktion eller på en rad i en föreslagen prislista. Vilken version av avtalet eller priset tillämpades, och när började den gälla?
- Godkännandet bakom varje undantag: vem som godkände det, när och vilket skäl hen angav.
- Beräkningen som summerar den, definierad en gång, så att ”realiserat pris” betyder samma sak i varje rapport.
När en av de länkarna saknas kan siffran mycket väl vara rätt, men ingen kan visa det. I en genomgång med ekonomi brukar de två lägena få samma svar.
Samma krav gäller AI. En rekommendation från en modell eller en agent ska gå att spåra tillbaka till de poster och regler den använde, annars har ekonomi all anledning att behandla den som ett oförklarat kalkylark.
Samma gap, spårat och ospårat
Här är ett illustrativt exempel. En tillverkare aviserar en prishöjning på 5 % på en produktlinje på $40 miljoner, värd cirka $2,0 miljoner om året om hela höjningen går igenom. Sex månader senare är den realiserade höjningen 2,8 %, eller cirka $1,12 miljoner. Då återstår 2,2 procentenheter, ungefär $880 000 om året, som ingen kan redogöra för.
Utan ett spår går samtalet i cirklar. Sälj säger att marknaden inte bar hela höjningen. Ekonomi undrar om den någonsin lades in korrekt. Någon exporterar ett kvartals fakturor och börjar bygga en pivottabell.
Med ett spår går samma 2,2 procentenheter att bryta ned på en eftermiddag:
- 0,9 procentenheter ($360 000) ligger hos 14 konton vars avtal inte prissätts om förrän på sina förnyelsedatum nästa kvartal. Det var väntat, och vart och ett har ett datum kopplat till sig.
- 0,8 procentenheter ($320 000) kommer från 22 godkända undantag. Sjutton har ett skäl, oftast matchning mot en namngiven konkurrent. De övriga fem, värda cirka $90 000, har ett godkännande men inget skäl alls.
- 0,5 procentenheter ($200 000) är mix, eftersom volymen flyttades mot produkter som fick en mindre höjning.
Nu har samtalet någonstans att ta vägen. Förnyelserna behöver följas upp på sina datum, de fem oförklarade undantagen behöver ett samtal med den som godkände dem, och mixeffekten är värd att ta hänsyn till när nästa höjning utformas. Varje del har en ägare, och ingen behöver diskutera om de 2,8 % är verkliga.
På en produktlinje på $40 miljoner är gapet på 2,2 procentenheter cirka $880 000 om året, och varje del har en ägare. Illustrativt: prishöjningen i inlägget, avrundade siffror. För markören över eller fokusera en rad för posterna bakom den.
Varför spåret försvinner
Få företag bestämmer sig för att inte ha ett revisionsspår. Det nöts bort genom vardagliga vanor. Kalkylark skrivs över, så förra kvartalets pris är borta när det här kvartalets klistras in. Priser läggs in utan giltighetsdatum, så ingen kan säga vad som gällde den dag en viss order levererades. Godkännanden sker i mejl och chatt, där de är svåra att hitta och omöjliga att rapportera på. Samma mått definieras lite olika i varje rapport, så två rimliga siffror går isär och mötet ägnar tiden åt att stämma av dem.
Varje vana är rimlig för sig. Tillsammans ger de siffror som folk bara halvt litar på, och sådana siffror blir föremål för debatt i stället för handling.
Var Revomo passar in
Revomos tagline slutar med ”Varje beslut har sin härkomst (lineage)”, och det är det här den syftar på. Data & Context Studio håller transaktioner, priser, avtal och kostnader i en enda styrd källa, med giltighetsdatum, så att varje pris kan kontrolleras mot det som gällde när ordern lades. Slå på historik för ett dataset så registreras varje ändring av en rad med vem som gjorde den och när. Godkännandeflöden registrerar vem som godkände en ändring och när, tillsammans med granskarens skäl när ett sådant anges. I Analytics & Insights definieras mått som prisrealisering en gång, så att varje dashboard läser samma definition, och varje diagram visar de rader det bygger på. Om du vill se hur väl dina egna siffror går att spåra ger vår marginalanalys dig en kostnadsfri första bild.
Nästa i serien: de tre vägar som företag faktiskt väljer just nu.
